måndag 21 augusti 2017

Brutal metafor! Sjöpungen sätter sig på en sten och äter sin egen hjärna.

Jag var på en kurs förra veckan och hörde en väldigt stark metafor. Den har liksom etsat sig i mitt huvud, och jag bara måste få berätta.

Visste ni att det finns ett litet djur som heter sjöpung? Sjöpungen lever i havet och karakteriseras av dess omslutande mantel. Sjöpungens enda mål i livet är att leta upp en plats att bosätta sig på, t.ex. en sten. När sjöpungen väl har hittat en lämplig plats sätter den sig där för att aldrig mer flytta på sig. För att överleva börjar sjöpungen långsamt äta upp sin egen hjärna. En stilla vandring mot den eviga pensionen. Detta är sjöpungens "meningen med livet". Sjöpungen är inte intresserad av att utvecklas. Sjöpungen är inte nyfiken och brinner inte för något. Den vill inte ens ha sin hjärna! Den behöver inte sin hjärna.

Kursledaren bedyrade att det inte var han som hittat på metaforen, utan att den kom från en hög chef inom näringslivet. Den syftar på en anställd som slutat upp att utvecklas och bara är kvar på sin arbetsplats för att inkassera lön. Den handlar om någon som har satt sig på en sten, är nöjd med det, och nu bara inväntar pensionsåldern. En långsam vandring med tom blick och understimulans. En hjärna som förtvinar. Men hellre det än att ta risker och byta jobb. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Känner du någon sjöpung? Är du själv en sjöpung?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar