fredag 1 september 2017

Ironi som pedagogik? När erfarna sparare hånar nybörjare.

Visst är det underbart att det finns digitala rum att träffa aktiekompisar i? Vi har tidningsforum, aktiesidor och så Twitter förstås. Jag håller mest till på Twitter och får massor av energi av alla härliga nördvänner. Det är spartips, pepp, aktietips, reflektioner och annat kul.

På sista tiden har jag noterat att flera klagat på en tråkigare ton på framförallt Twitter. Härom kvällen såg jag också en tweet från Spartrollet som skrev, "Det är mycket ironi och skadeglädje över sparare som gör mindre bra köp. Särskilt från etablerade förstå-sig-påare. Onödigt tycker jag."

Jag blev såklart lite nyfiken och gick in på en misstänkt person och skrollade bland konversationer. Där hittade jag ett som jag uppfattar ganska raljerande inlägg om de som köpt H&M på en viss nivå. Denna erfarna före detta fondförvaltare fick också en kommentar av Spartrollet, men försvarade sig med att han bara ville hjälpa sparare. Det var i gott syfte, menade han.

Mycket intressant. En nybörjare i aktier som ifrågasätter tonen från en erfaren före detta fondförvaltare som försvarar sig med att han bara vill "hjälpa". Är det verkligen ärligt menat? Man hjälper inte med ironi och förlöjligande. Det är en urusel pedagogik. Ironi och förlöjligande är snarare härskartekniker som man använder för att lyfta sitt eget ego.

Min erfarenhet är att personer som hånar andra för deras misstag ofta har gjort samma misstag själva. Det är egentligen sig själva de vill "rädda". Det är ett hopplöst försök av kommunikation till sig själv i dåtid. Dömt att misslyckas. Det psykologiska fenomenet kallas för projektion och är en försvarsmekanism. Man tillskriver andra personer sina egna mindre bra egenskaper. Mina felbeslut på börsen plågar mig mindre om jag hånar någon annan. Det kan till och med vara så att man relativt nyligen tagit galna beslut, och saknar man då förmåga till självrannsakan kan man bli ett riktigt monster mot sin omgivning.

Ibland blir påhoppen ologiska. Inom aktievärlden pratas det ofta om att ingen kan se in i framtiden. Ändå verkar en del personer vara väldigt säkra på vad som är rätt och fel. Det är nästan som propaganda i flödet ibland. Det blir till en kamp om att bevisa "de andras" okunskap, och till slut slut en kamp i att få rätt. En del blir besatta av att leverera dåliga nyheter om vissa bolag. En mindre smickrande konsekvens blir att det verkar som att man önskar sina sparvänners olycka. En "hahaha-vad-var-det-jag-sa-mentalitet". Man bidrar till en hård och tråkig ton i stället för att vara den där inspirerande aktiekompisen. 

Det är lätt att ta ut sin egen frustration på någon annan. Jag känner till projicerande därför att jag själv kan hålla på med det. Men det är mer utvecklande att lära sig att titta på sig själv. Du blir en bättre människa och mår bättre med självreflektion. Det är så mycket bättre att ge energi än att ta energi. Var en aktiekompis! Inspirera och stötta varandra!  Lär av misstag i stället för att strö salt i sår. Vem vill egentligen vara en bittertwittrare? Eller en bitterpoddare för den delen. Sköt om er och ha en go fredag!

9 kommentarer:

  1. God kväll Pingvinen. Jättebra skrivet. Jag har också noterat det du skriver om och jag håller med, det finns några tråkiga tweets och twittrare men de är ändå en minoritet tycker jag. Jag tycker faktiskt att finanstwitter är extremt vänligt och hjälpsamt för det mesta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller verkligen med och skriver om det i inledningen. Sen ger jag gärna ironikerna lite motstånd. Och nybörjarna lite pepp. Tack för att du kommenterar på bloggen.

      Radera
  2. Jättebra skrivet, är nog det bästa jag läst på länge. Nu blev jag glad! :) Jag skaffade twitter precis och fattar inte riktigt hir det fungerar men det ska nog lösa sig ;).

    SvaraRadera
  3. Jag vet precis vem du menar då jag följer hans twitter, blog och videopod sporadiskt. Jag är själv nybörjarsparare, skulle jag följa hans råd inom sparande och placeringar så skulle jag inte komma någon vart. De är nämligen all-over-the-place. Tvivlar inte på att det han gör fungerar för honom dock. Kanske onödigt att säga att jag följer honom av andra skäl än spar/investerings-råd.

    SvaraRadera
  4. Bra inlägg och jag håller med om att det behövs mindre hån och mer kärlek i aktiespararvärlden. Men det är väl som övriga internet, en del människor beter sig som svin och kommer tyvärr undan med det.

    SvaraRadera
  5. Det blir lätt fel på Twitter.

    Ett problem är att om jag säger att FING eller H&M är dyrt av skäl A,B,C för att balansera upp all övrig onyanserad cheerleading, så är det alltid någon som vid en uppstuds vill in och visa hur fel proffset hade.

    Det får till följd att jag i min tur vill understryka att jag hade rätt om jag får det i ett senare skede. Då kan tredje part som inte varit inblandad i dialogen uppfatta det som hån av mindre kunniga.

    Som jag ser det är lösningen att inte ta illa vid sig om någon har fel på internet. Man tar till sig information och inspiration och ignorerar resten. För en vuxen är det här normalt inga problem.

    En vuxen köper heller inte saker utan att ha gjort en ordentlig analys av läget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar. Även om man gjort en grundlig analys kan det bli fel. Det måste ha hänt dig med? Jag skulle inte skriva dig på näsan för det. Konstruktiv feedback är något helt annat. Det har jag dock inte sett på twitter.

      Radera