onsdag 31 januari 2018

Febrig dröm: I en ubåt pratar jag H&M med Stordalen, Douglas, Johansson och Hemberg.

Idag var det dags igen. H&M rapporterade och aktien sjönk med ca 10 procent, precis som vid förra rapporttillfället. Om det kändes i magen? Jo, det gjorde det. Jag skulle säga diagnosvarning om man står känslokall inför den utmaning det är att äga H&M. Jag sitter dock still i ubåten, och jag är tack och lov inte ensam.

Här nere i ubåten har jag precis hällt upp en drink tillsammans med Petter Stordalen, Gustaf Douglas och Sven-Olof Johansson. Douglas sitter och fingrar på en Sobril och säger att allt är lugnt. 
– Du måste tänka långsiktigt Pingvinen. Själv äger jag nu totalt 800 000 aktier efter att ha hinkat in 122 miljoner kronor i Steffes bolag det senaste kvartalet.

Jag tar en klunk av min drink och vänder mot Stordalen. Han nickar mot mig.
– Jag dubblade precis mitt innehav med 100 000 aktier. Det kommer inte att vända nu men om du har tålamod kan det här visa sig vara precis rätt läge. 

Douglas fyller i.
 Det finns inga garantier Pingvinen, men en sak ska du veta. Jag har alltid har haft uppfattningen att H&M är ett bra och välskött företag och att de kan sina saker, sedan är det bara att se vad som händer.

Så är det väl, tänker jag. Hela grejen med att investera innebär risk. Det är superviktigt att ha en bred portfölj och man måste vara medveten om att vägen till rikedom inte är spikrak och man måste klara av att se sitt värde minska. Stundtals. Det kan, om man har tålamod och är långsiktig, bli riktigt bra. Eller dåligt.

Sven-Olof Johansson har suttit tyst och lyssnat hela tiden. Nu tar han en klunk av sin drink och ett djupt andetag.
 Jag köpte 200 000 aktier i H&M senast i december. Jag har köpt innan också. Ibland måste man våga gå mot strömmen. Jag slår till och köper det ingen annan vill ha. På två-tre års sikt kan det mycket väl löna sig. 

Jag känner mig lite lugnare efter att ha lyssnat på mina drinkkompisar. Kanske är jag också lite berusad ,vilket spär på lugnet. Plötsligt känner vi en konstig doft i ubåten. Någon hostar och skramlar borta vid baren. 
– Fan, det är ju Hemberg, ropar Stordalen.

Jag vänder mig om och ser en trendig man med sneakers och hängslen komma emot oss. I munnen har han en rejäl joint. Han puffar lite ovant och lätt grimaserande ut rök genom munnen. 
Han har till slut halkat in i knarkaktieträsket, tänker jag. 

– Jag hörde ert samtal från baren. Jag vet att jag bloggat baisse och skrämt upp småsparare i flera år nu, men det är min roll på Avanza. I själva verket har jag faktiskt börjat månadsspara i H&M, om än på modesta nivåer. 

Är det sant, utbrister jag. Då kan väl du som sparekonom svara på om jag bör ta utdelningen i stålars eller aktier, frågar jag.
– Ta det i aktier pingvinsvin! Då skjuter du upp skatten.

Dessutom slipper du courtage, fyller jag i.
– Courtage är bra skit kompis!

Det sista svarar jag inte på. Jag lämnar bordet och rör mig bort mot en av ubåtsvärdarna. Jag känner mig lite trött på att vara i en ubåt och vill veta när vi tänker gå upp till ytan igen. Jag frågar en av värdarna.
– Du får ge dig till tåls. Den här resan kommer att ta tid. Kom tillbaka om 2-3 år och ställ samma fråga. Och oroa dig inte. Du är i gott sällskap. Även om den där Luppen har hoppat av.
 






4 kommentarer:

  1. Hahaha! Väldigt underhållande men ändå informativt inlägg, jag får tacka så mycket för det.

    Mvh,

    SvaraRadera
  2. De är en svår gräns om hur man ska göra. Jag har lärt mig två läxor kring hennes. 1. Kolla kassaflödet. Se till att kassaflödet täcker utdelningarna. 2. Se till att inte ligga för tungt i ett innehav.

    Jag har gjort fel på båda och värdet har gått ner 40 % eller ca 20 % av mitt totala värde i portföljen. Nu funderar jag på hur jag ska göra.

    Hur tänker du göra med utdelningarna?

    SvaraRadera
  3. Ärovördige Frackbärare,

    Med stor förnöjsamhet har Enkidu tagit del av eders skaldning och kommer framledes med stor uppmärksamhet följa eders antarkiska sparframfart i cyberrymden!

    Ett oehört mod i hederns gest må föranleda eder till att embarkera dennes farkost. Levnaden ombord i ett Ziusudraskepp ter sig synnerligen olikartad jämfört med andra arter av skaffningsmedel, både i vatten, ovan vatten och i smällkalla rymden utan vatten, men i inget av fallen kan man sonika dra i misärbromsen vid fördärv, lämna av och byta skaffningsmedel om det går för fort söderut, oberoende av orsak. Diversifiering äro O och A om man inte vill stå med otvättad byk när Anföraren av skutan får för sig att dyka djupare i drickat.

    Det äro lätt att ta rygg på andra enär man i egen person inte har information i samma klass eller vetskap om huruvida denna massa kunna smälta. Däri äro Enkidu en stor felande krake!

    Gagnet av en Noahbåt är dock dess förträfflighet vid syndafloder!

    Eders, Enkidu

    SvaraRadera
  4. Skönt skrivet Pingvinen! Jag hoppas du får rätt..?

    SvaraRadera